Djurgårdens Idrottsförening har sedan starten delat ut tusentals medaljer till sina aktiva idrottsutövare och föredetta idrottsutövare. Bågspännarmedaljen är troligtvis den DIF-medalj som flest känner igen och den används än idag, men före 1920 fanns minst två äldre typer av DIF-medaljer.
Till höger syns vad som skulle kunna vara en prototyp av en första DIF-medalj. Medaljen, eller vad det nu är, har tillhört Oscar Bomgren som var skidlöpare i DIF i slutet av 1800-talet och en bit in på nästa sekel. Har endast sett detta exemplar.
I gamla dokument kan man läsa att Djurgårdens första officiella medalj anskaffades i slutet av 1892 och hade ett ganska enkelt utseende. Designen var typisk för tidpunkten då många idrottsmedaljer följde samma snitt.
Stjärnan längst upp var också ett populärt inslag kring denna tid. Det är Nordstjärnan som symboliserade fosterlandet och kungen. Användes bl.a. av diverse kungligheter ända från 1600-talet. Tack Martin Wasaeus för info. [Läs mer]
Denna medalj gavs ut i få exemplar och är idag extremt sällsynt.
Under senare delen av 1890-talet skaffade föreningen en ny medalj och utseendet var typiskt för denna tid då det viktigaste för en medalj var att tydligt visa de idrottsgrenar som föreningen utövade. DIF's medalj innehåller sålunda spjut, fotboll, skridsko, skidor och cykel. Fram till 1920-talet delades medaljen ut i guld, silver och brons i åtskilliga tusen exemplar.
Denna medalj kom till en början inte med ljusblått/mörkblått band, som vi är vana vid att se medaljerna idag. Ända fram till början av 1920 kom medaljen med gul/blått band. Det var de nationalromantiska strömmarna kring sekelskiftet som bidrog till detta, som också de flesta av Djurgårdens tecken är barn av, inte minst Djurgårdens sköld.
Ur överstyrelsens protokoll från 20-talet gick att läsa "Beslöts att vid nämnda täflingar endast utdela medaljer med föreningsband (mörkblått-ljusblått) och å nästkommande allmänna sammanträde upptaga som Överstyrelsens förslag de blågula bandens slopande."
Då föreningen i början av 1900-talet startade en rad nya sektioner insåg man att samtliga idrottsgrenar aldrig skulle få plats på en medalj och man började leta efter en figur som symboliserar människokraften, Djurgårdsandan.
I juli 1909 visades en första skiss upp för medlmemmarna, som styrelsemedlem Birger Nylund tagit fram. Skissen påminner mycket om det slutgiltiga förslaget, men saknade helt kopplingen till Djurgårdseken.
[Se skissen]
1920, inte mindre än 11 år efter skissen, kom så det slutliga utseendet på bågspännarmedaljen, som än idag pryder våra medaljer och plaketter.
Så här stog det när medaljen presenterades i medlemstidningen Djurgårdaren nr 6 från 1920:
"Nu ska den nya ut till sina förvärvare. Låt den då alltid bli en belöning för gott arbete, för skicklighet i idrottsliga värv och för ideéllt för idrottens stora sak. Låt den alltid bli något värdefullt, något att sträva efter, en utmärkelse, som är värd sin ansträngning och sitt arbete. Den är inte en tingest, som strös ut, utan, den är och kommer att bli ett särtecken på något, som skiljer dess bärare från alla andra som inte kunnat nå det. Bär det således med stolthet och se alltid till att den dessutom bäres med heder."
Motivet på medaljen är konstnären Christian Erikssons skulptur 'Bågspännaren', som återfinns på Kornhamnstorg i Gamla Stan i Stockholm.
Medaljen finns i två utföranden, dels med band för att fästa på bröstet, och en med platt baksida, anpassad för etuier. Medaljen finns i tre olika material, brons, silver och guld. Den finns i två storlekar, den mindre har måtten 29x28 mm och den större varianten är 38x37 mm stor. En tredje storlek på bågspännaren finns, men endast som väggplakett då den väger 1,7 kg. [Läs Mer]
/DIFarkivet.se
| Copyright © DIFarkivet.se |
