Johan af Klercker var på sin tid en förgrundsfigur, inte enbart inom vår förening utan även i mångt och mycket inom svenskt idrottsliv. Han var styrelseledamot i ett flertal specialförbund och föreningar. Johan var sekreterare under flera år i DIF och hade hand om föreningens medlemsblad.
Johan af Klercker föddes den 7 maj 1883 i Ängelholm.
1897 flyttade han till Nybrogatan 15b på Östermalm i Stockholm.
Hans fullständiga namn var Johan Carl Nathanael af Klercker och var på sin tid på god
väg att bli ingenjör, men gled in på den idrottsliga banan som också blev
hans fortsatta verksamhet. Namnen Carl Nathanael är släktnamn ärvt
från general Carl Nathanael Klerck född 1734, som adlades med namnet af
Klercker 1780.
Johan led av skelettelefantiasis, vilket gav honom ett väldigt
huvud och händer stora som kappsäckar. Ett iögonfallande utseende, men han var
världens snällaste och hjälpsammaste människa och därtill utrustad med ett
fenomenalt minne. Något handikapp hindrade dock inte Johan från att spela
fotboll på Idrottsparken, Stadions föregångare, då svensk fotboll ännu inte
trampat ut barnskorna. Han var i sin ungdom målvakt i DIF Fotboll och någon
beskrev att när denna jätte kastade sig efter ett skott var det som om ett av
Stadiontornen rasat omkull. Unge herr Klercker sades vara den enda i landet
som kunde gripa om och slunga fotbollen med en hand "praktiskt taget som en
ärta". Så stora var hans händer och detta var såklart långt innan dagens
preparerade målvaktshandskar.
Klercker blev senare, under en lång period, Djurgårdens store
sekreterare och redaktör för föreningens medlemsblad, "Djurgårdens
Idrottsförenings Medlemsblad", som fungerade som ett nav för hela föreningen.
Han var redaktör från 1909 tills han avgick 1915, men fortsatte som ansvarig
utgivare.
Fr.o.m. 1909 till sin död 1933 var Johan af Klercker sportchef
på Svenska Dagbladet. Han vände på sitt namn och kallade sig Klehan av Jorcker
och så var signaturen klar, "Klehan". I seklets början var sporten ännu inte
någon folkrörelse och ovan nämda sportchef slash sportredaktör redigerade under
många år även, den något mindre livfulla avdelningen, "Familjenytt". Klehan
väckte förfäran när han en dag 1920 kom ner på redaktionen och förklarade att
han behövde fyra spalter för idrottsavdelningen. Nej, så
mycket utrymme kunde man inte offra...
Johan af Klercker planerade att ge ut en bok om
Djurgårdens Idrottsförenings 25 års-jubileum, 1916. Klehan var så gott
som färdig med boken, men av någon anledning gick den aldrig i tryck. Ett
utkast till boken finns idag att läsa på Stadsarkivet i Stockholm och en idé om
att slutföra arbetet med boken har på senare tid väckts.
Han förde pennan med elegans och skärpa, och humor ägde han i
rikligt mått. På ett årsmöte någon gång läste han upp sedvanliga årsberättelsen
om sektionernas mångskiftande arbete. Blott den invigde visste att berättelsen
ännu ej hunnit bliva till, att uppläsaren "diktade", att han således "läste" på
blankt papper. Denna episod må här nämnas, ty den var karaktäristisk. Klehan var
aldrig rådlös.
Johan af Klercker beskrev 1908 Djurgårdens sköld med denna
dikt, senare kallad "Djurgårdsdikten", som publicerades i Djurgårdens första
medlemsblad "Diabolo":
Särskilt stort anseende hade Johan som backdomare och räknades
till världens allra främsta. Han var domare i backhoppning bl.a. i OS
1932.
1933 skrev han en handbok för backhoppning och minnesskriften "Svenska
Skidförbundet 1908-1933".
Johan af Klercker var på sin tid en förgrundsfigur, inte enbart
inom vår förening utan även i mångt och mycket inom svenskt idrottsliv. Han var
styrelseledamot i flera specialförbund och föreningar, bl.a. simklubben Neptuns
första ordförande 1906, satt med i Svenska Simförbundets styrelse 1907-1908,
ordförande för Svenska Cykelförbundet 1916-1917, sekreterare i Svenska
Skidförbundet 1916-26 och var sekreterare i Sveriges Olympiska Komitté SOK.
"Johan är en hederspamp av första ordningen, en Goliat
med en konfirmationsflickas blida humör och den förnämsta representanten för det
kamratskap, som aldrig sviker eller lämnar en vän i sticket. Dessutom har
Johan en god portion medveten humor, som gör att han ser livet från den glada
sidan, även när han är pank eller då DIF har blivit besegrat. Dom påstår,
somliga förstås, att det inte går an att Johan sitter på Metropol varenda kväll.
Kanske är det lite överdrivet, men jag svarar : det är bra att ha Johan till
hands, om det händer något för andra hyggliga Djurgårdare."
- Johan
Alexander 1908
Johan gifte sig 1912 och fick en dotter, Elisif,
som blev sveriges första kvinnliga domare vid skidhoppningstävlingar.
Johans bror, advokat Rolf Inge Olof af Klercker (1881-1958), vann SM i
konstsimning 1912.
Det finns många historier om Klehan. Vid Bodenspelen 1921
fungerade skidförbundssekreteraren Johan af Klercker som måldomare vid
budkaveln. Hans gamla vän Albin Lingvall anlände i mål som trea. Klehan gick
fram och gratulerade med orden: "Bravo Lingvall, du har vunnit!". När man
upplyste Klehan om misstaget sa han "Jag har inte sett någon annan, så det kan
jag icke godkänna..."
Vid SM i Umeå 1931 förde han pressens talan med
utgångspunkt från orden: "En pressman måste så mycket som möjligt öka
allmänhetens okunnighet för att dölja sin egen". Ett uttalande som vittnar om
Klehans ironiska humor.
Klercker insjuknade under sin tid i spanska sjukan, som
följdes av dubbelsidig lunginflamation. Detta var vanligt att leda till döden
men han besegrade sjukdomen 1919. Tillfrisknandet, av en av föreningens äldsta
medlemmar, gladde många Djurgårdare.
När Klehan till slut gick bort 1933
var det bokstavligen med pennan i hand och bröt t.o.m. ett telefonsamtal, i
vilket han just redogjorde för sin uppfattning rörande Svenska Dagbladets
guldmedaljutdelning. En blodvåg sprängde en inre viktig fördämning och det
stolta maskineriet stannade omedelbart - och för alltid.
Källor:
Djurgårdaren 1931
Djurgårdaren
1941
Djurgårdaren #1 1991
Stockholmsliv I:3
Djurgårdens IF 100
år
Svenskt biografiskt lexikon, häfte 102
Sveriges ridderskaps och adels
kalender
Nationalencyklopedin
Simsällskapet Neptun
Svenska
Cykelförbundet
Svenska Dagbladet
/DIFarkivet.se
Copyright © DIFarkivet.se |